onsdag 7 april 2010

Vet du vad som hänt?

Klart du inte vet, men det sista dygnet har faktiskt varit ganska händelserikt. Det har handlat en hel del om kollektivtrafik. Jag och Glenn skulle ta bussen in och kolla på Blåvitt igår (önskar jag stannat hemma i soffan istället). Påväg till bussen går vi i godan ro, pratar om ditt och datt, och mår allmänt bra, när plötsligt en slimmig typ i tajta cykelbrallor kommer cyklande mot oss i hög fart. Han plingar som besatt på sin ringklocka, vi kollar på honom och runt omkring oss, och undrar vad han plingar på?! När han är alldeles nära skriker han surt: DET FINNS GÅNGBANOR ATT GÅ PÅ!!! Nu tänker säkert du, att vi är ena dumma ena som går på cykelbanan, MEN DET GJORDE VI INTE! Vi gick på gräsmattan brevid cykelbanan! För att citera GLENN: Hann måste ha något hårt instoppat nånstans! Ibland irriterar jag mig på folk alltså!

Sen, väl på bussen, sitter vi och småpratar, när chaffisen plötsligt står på pedalen! PANG! säger det när en passagerare som inte hunnit sätta sig, flyger fram i framrutan! Trodde han skulle dö! Och gjorde mig beredd att hoppa in och utföra mina kunskaper: ABC och HLR (Andning, Blödning, Cirkulationssvikt, samt Hjärt- och Lungräddning), kanske kunde jag bli hjälte och bli förevigad i historieböckerna. Men den jäveln ställde sig bara upp och gick och satte sig ;)

Så på hemväg igen, återigen på bussen (16), blir det stopp i kollektivtrafiken. Bussen framför står still, turligt nog är det precis vid vår hållplats. Bussen har blivit attackerad med sten, som med stor sannolikhet har kastats av någon uttråkad och oälskad ungdom som haft oturen nog att få påsklov...

Slutsats av allt den här då: Det är händelserikt att åka buss, iaf längs linje 16!

Läste visst att min blogg heter: jag är pappa och ska handla om att vara pappa och barn och så. Vill då bara kommentrera att det är det bästa, absolut bästa som finns! Min Ove är en ängel, precis som sin far (se inlägg nedan). Inatt sov han 12 timmar i sträck och pappa hann sova 8 timmar skönhetssömn! Just nu sitter han och hjälper sin mamma att montera ihop nån låda från IKEA. Han är precis lik sin far, en pyssler!

Måste bara berätta något han lärt sig: Indianrop! Sånna man gör när man slår lätt över munnen samtidigt som man tjoar! Igår på MAXI satt han i kundvagnen, jag körde, när vi plötsligt upptäckte att vi tappat bort Miss S. Då tog far och son saken i egna händer. Jag började köra indianhanden över Oves mun och han började tjoa - högt som f'*n! Tror hela MAXI stannade upp och kollade... Han är en överlevare också, min son!

Idag kläckte min svägerska ur sig en rolighet:

F: -Jag har träningsverk i låren...
Jag: -Jaha, har du tränat?
F: -Nä!

En del har det bra! Eller?!

Hej på er!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar