Borde man vara social eller är det det jag är?

Det kallas ju för sociala medier och just nu har jag två igång samtidigt (på tal om att män inte har simultankapacitet!!!). Därför måste jag vara super-social, eller hur? Ändå så sitter familjen där nere och pratar och har skoj utan mig, jävligt osocialt av mig att sitta här då... Ååå, aldrig kan man göra rätt. Varför är det så att allt är relativt? Hade jag befunnit mig på en öde tågstation i inre Norrland och suttit uppkopplad på det världsomspännande nätverket Internet (Ekots återkommande inledning när de ska tala om webben) så kunde man nog betrakta sig som en extremt social människa som inte ens ensamhetens ytterlighet släpper kontakten med omvärlden. Men nu, när jag hellre umgås med en skärm än med medmänniskor. Nått sjukt är det med mig, och många fler också! För den delen...

Idag fick jag sovmorgon, och jag vill verkligen ge en big hug till Oves (som är min sons alias här på bloggen) bäste vän. Tänk er att ha en son som är medlem i klubben VVST (Våga Vakna Skit Tidigt) och som då tänkt sig att stiga upp strax före sju idag och på köpet tvinga med sig sin pappa, jag alltså, och precis när man ska välta sig ur sängen, så står han där, stor och stolt, och säger: Vill du att jag tar upp honom och ger honom gröt? Älskvärd är vad han är, den där från Otterskräcken!

Jag ska fan inte klaga på min sons sovrutiner, han sover riktigt bra, men som sagt allt är relativt, och när Ove då helt plötsligt inte sover som brukligt, då tycker man att man har det tyngst i världen! Skäms på mig!

Jag undrar vad jag ska bli för en bloggare egentligen? En Alex Schulman (eller va han nu hetter), eller en blondinbloggare (finns många) som berättar vad jag har på mig stup-i-kvaretn (ett par kallingar - ska snart duscha) eller en arg politisk bloggare? Det sistnämnda ligger nog närmast tillhands, men vem fan orkra läsa sådana bloggar i längden, ärligt?! Nej saker och ting måste läggas fram med finess (inte schampot alltså) så att det blir litte rolig att läsa också. Ska nog fråga min nära vän Glenn hur han gör, han är en van bloggare!

Tills vi ses: kram.