söndag 18 april 2010

Kräksjukan - Julius 4 - 0



Så var ännu en trevlig kväll förstörd av detta helvetesfenomen kallat kräksjukan! Det är inte klokt! Vill bara först och främst påpeka att det egentligen inte är mig det är synd om, det är grannens son, den stackars liten, vars mage i går strax efter läggdags tyckte att det var dags att vända ut och in på sig. Stackars liten... Men faktum kvarstår att ännu en middag detta halvår har blivit abrupt avbruten p.g.a. detta fenomen... Är det så det är att ha barn? Turligt nog så var det inte så långt att linka hem, vi var ju hos grannen! Men man känner sig lite borta, när man gått in för en fin kväll, med vin och vänner, och så sitter man hastigt och lustigt i sin soffa, halvfull, stirrande i taket och klockan är inte ens åtta! Pimplade i mig några öl till och började kolla på filmen A Mighty Heart med Angelina Jolie (mycket bra film, jag har sett den förut), men blev snart så trött att sängen var det enda alternativet. Så strax efter tio var det gonatt och sov gott!




Tidigare på dagen hade vi haft kalas för Ove igen, fast denna gång bara för vänner! Det blev lyckat, fast han blev nog lite stressad av alla vuxna som omringade honom och gav honom blickar som om vi tyckte han högaktligen skulle hålla ett välkomsttal eller tacktal eller liknande. Då reagerade han turligt nog precis som alla barn brukar, han tog ton! Alltså han började inte hålla tal, han började böla! Alla var nog ändå imponerade av hans charm när väl järnringen runt honom ville släppa! Det blev trevligt, och kaffet och tårtan smakade bra! Och Ove tackar genom mig för alla fina presenter och den varma uppvaktningen! Tack!




Idag blir det en tur till IKEA för att införskaffa en ny matstol till Ove. Han klättrar ur den andra. En gång var det milimeter från att han for i golvet! Usch! Nu blir det en sån där som finns i alla svenska barnhushåll, som man kan surra fast ungen i. Sträckbänk kallas det visst! Därefter ska jag till Gamla Ullevi och se om mina änglar kan börja spela fotboll igen... "Börja spela fotboll nu blåvitt..."




Hoppas ni alla får en bra dag!

tisdag 13 april 2010

Nu knackade det på dörren....


Vet du vem det var? Nä, klart du inte vet! Men det ska jag tala om, det var en i raden av de tappra jävlarna som tror de kan kränga på mig en massa skit! Han ville att jag skulle byta bredband! Varför skulle jag när jag har det bästa? Det från gamla televerket alltså! Men det här var ändå långt ifrån det värsta jag varit med om. Nu ska ni få höra. Det var någon gång i somras, jag satt ute på min farstukvist och glassade i solen när det plötsligt glider upp en kille i åldern låga 20 eller nått, med en brandsläckare i handen:

-Hej, har ni brandsläckare hemma?

-Nej, men har tänkt fixa!

-Då har jag ett bra alternativ här! En brandsläckare som vi servar kostnadsfritt och byter ut oavsett vilken anledning till att den använts under en period av 5 år. Dessutom ska du veta att pulvret i den är silikonbehandlat!

-Jaha, och vad ska du ha för den då?

-3700kr!

-Va sa du, sa du? 3700 svenska kronor?

-Ja

-Du kan ju köpa 3 st nya brandsläckare per år på IKEA i fem år och ändå inte komma upp i den summan!! Du lär ju inte sälja en enda sån där!

-Joho, de säljer som smör i solsken!

-Säkert! Tack och hej!

Ja, ni får väl dra era egna slutsatser, men jag tror att mitt antagande måste vara väldigt nära sanningen! Jag avskyr telefonförsäljning och liknande, ändå kan jag tycka att det är kul att tjöta lite med dem! Jag och min vän Glenn (som egentligen heter nått annat) diskuterade olika strategier för hur man ska bemöta dem. När ett okänt nummer ringer till honom brukar han svara med just "Hej det är Glenn" och om det då är en försäljare som söker honom kan han lätt säga att: "Nej, han är inte hemma just nu". En annan strategi när någon vill sälja något billigt till dig, nått abonnemang eller kalsonger eller nått, då kan du bara hänvisa till din feta plånbok: "Du vet, jag har så ofantligt mycket pengar så jag måste ha det dyraste som finns för att ha någon stans att göra av alla para!". Och när det gäller kalsonger kan man bara svara, snällt men bestämt, att: "Jag skulle aldrig sätta på mig kalsonger som kostar mindre än 300 pix, aldrig..."

Trevlig kväll!

söndag 11 april 2010

Svensson, Svensson....


Det gäller att sopa, tvätta, bära, montera, plantera, putsa, slipa och olja in, och helst så att alla grannar ser det! Idag mina vänner har Genuavägens grannar utmanat varandra i att fixa snyggaste uteplatsen! Och äntligen drog vi en oövervinnerlig fördel av att ha en son som är med i klubben VVST! Kl. 07.00 checkade vi ur sängen och påbörjade dagens aktiviteter! Både fram- och baksida skulle bli sommarfint! Och det var inte bara familjen S som tänkte den tanken. Hela dagen vandrade grannarna över till varandra och frågade vad som föregicks och hur det gick, och påpekade och berättade vad de höll på med. Efter att alla spolat och oljat upp sina trädäck så trodde nog grannskapet att det hela var över, men nä hä du! Man vill ju bräcka och bli värsta Svensson i kvarteret, så jag gav mig på staketet! Japp, började knäskura staketet på framsidan så att ingen kunde undgå det! Fick lite stressade blickar från grannarna till höger, som just slagit sig till ro i sina nyinköpta solstolar... haha! Men de kontrade snabbt: -Vi har tagit ner väggen här i hallen, öppnat upp till köket och ska göra en fondvägg i liggande träpanel á la New England-style! Ååh, vad göra nu? Får väl fila lite på en eventuell utbyggnad, höja taket och bygga en tredje våning kanske?! Svensson, Svensson forever!

Lyckades också med en annan smarthet i helgen! Ove och ett gäng av hans kompisar i föräldragruppen har åkt på någon skitbakterie som gör att de spyr och bajsar okontrollerat... stackare, tycker verkligen så synd om honom! Det gör ont i en pappas hjärta att se hur ens älskling vänder och vrider på sig för att illamåendet inte vill släppa, eller se honom helt dåsig av febern... stackarn! Men så iaf. så lyckades jag fånga allt Oves kräk rakt på min tröja och byxor (trodde inte att en 1-åring kunde kräkas så mycket). Det var bara att klä av sig till bara underkläderna och hutta resten i tvättmaskinen! Där vill jag bara göra en påminnelse: Hur mycket kräk det än är på kläderna, hur illa det än luktar och hur gärna du än vill bli av med skiten, TÖM ALLTID FICKORNA! Jag glömde. När tvättmaskinen väl rullade tyckte jag att det small lite ovanligt mycket, det lät liksom som om det var en hög med mynt som slog emot glaskupan. Det var INTE mynt som slog mot glaset! Det var mitt älskade armbandsur... En förtvätt och normaltvätt + en extra sköljning och 2h55min senare kunde jag plocka ut min nypöntade klocka och knäppa på den på armen igen, repad men tickande :)

Imorgon börjar jag 7am, det är 10 tills dess nu. Bäst att gå och lägga sig om man ska orka med nattens kräkande. Stackars liten...

Kram

lördag 10 april 2010

Små saker som stör mig

En uppräkning:

det där lilla plastskyddet under korken på nya Pepsodenttandkrämstuber,

saker som fastnar i varandra - t.ex. när man ska ta ut damsugaren och damsugar slangen river med sig halva städskrubben,

när soppåsen är full och den fastnar i korgen när man ska lyfta ur den - ja, det var visst fastnar igen där,

när folk inte orkar slänga sina sopor i sopkärlen längst in i soprummet utan istället bygger ett berg i det närmsta så att locket inte går att stänga

att cykla i motvind - ibland blir jag så sur på motvinden att jag har lust att kliva av och slänga cykelskrället i diket,

när man inte kan höja mer på mp3n, för att den är för dålig,

när duschtvålen är slut och man glömt ställa dit en ny flaska för 103:e gången,

sladdar - får helst inte finnas, men iaf. inte synas, och om de syns så ska de ligga i perfekta rader... - lite aspbergers syndrom?!

när man står i kassakön med alla varor inslagna och det är dags att betala och man inser att VISA-kortet inte ligger i plånkan,

och när inte bussarna går exakt på sekunden!

Det var inte så mycket va?

VILL BARA TILLÄGGA ATT MAN NU OCKSÅ KAN LÄMNA KOMMENTARER TILL INLÄGGEN!

Fläshigt va!

torsdag 8 april 2010

"verklighetsfrånvänd reaktionär galen kärring!"


Rubriken är ett citat från Jonatan Hermanssons blogg och syftar på Eva Sternbergs åsikt om att pappor är farliga för sina barn och är okapabla att ta hand om spädbarn eftersom deras hjärnor inte är evolutionistiskt utvecklade för denna uppgift...

Jävlasatkärringsdumhuvudsidiotsjävlakorkadeidiotkärring...!!!

Så, nu fick jag ur mig det och det kändes för jävla bra! Vill ni se och höra med egna ögon och öron så är det bara att klicka på länken:


Nu måste jag såklart säga ett par saker om det här, och jag tänker börja med vetenskaplig saklighhet. Kan man säga att alla svanar är vita? Är det vetenskapligt korrekt? Nej, för det är en falsifierbar hypotes, det finns svarta svanar och därmed kan man inte säga att svanar är vita! Du förstår vad jag vill komma med resonemanget!

Min första reaktion när jag såg den här debatten var att inte reagera alls, låt människan prata på i ett par år till och sen bara dö, så kan vi glömma henne, eller komma ihåg henne som just "verklighetsfrånvänd reaktionär galen kärring!" Men sen gjorde det för ont i mig! Känner mig personligt kränkt och då går jag inte bara förbi och låtsas som om solen skiner! Vad barn behöver, och vad samhället behöver, är att fäder och barn knyter an redan i tidig ålder. Det här är en win-win-situation. Män, som traditionellt sett är utåtriktade sökare, får uppleva vilket jobb det faktiskt är att ta hand om och uppfostra barn. Det medför med all sannolikhet att män i allmänhet och den här mannen i synnerhet värderar upp statusen och respekten för markarbetet i hemmet. Samtidigt får barnet en bild av att både män och kvinnor kan utföra samma typ av uppgifter, vilket självklart inte är den första tanke som dyker upp i barnets huvud: "Aha, både mamma och pappa byter blöjor på mig, då kan inte det vara en undervärderad kvinnosyssla!" Självklart inte, men skapande av stereotypa könsroller börjar präntas in i barnets huvud redan från den stund hon kläms ut i världen! Man börjar att lägga märke till sin omgivning och börjar identifiera sig med de ramar som finns!

Ja, nu sprang resonemanget iväg på ett eget ärevarv. Man ska inte blogga när man är upprörd! Men när jag ändå är inne på spåret jämställdhet så kan jag väl delge en annan dumhet, fick nämligen en hel BRIO-tågbana till skänks häromdagen. Familjen som gav bort den menade att de ändå inte behövde den längre eftersom de fått en tjej nu... Och det vet ju alla, att tjejer kan varken lägga räls eller bli lokförare, det vet ju alla...

Dessutom hamnade jag och Miss S i en diskussion om varför inte jag läser alla föräldratidningar. Hon menar att man faktiskt lär sig en massa bra saker. Och där vill jag inte motsätta mig, men jag kontrade med att man faktiskt uppfostrade barn innan dessa tidningar fanns på marknaden! Då menade Miss S att:

-Ja, men då ju dog barnen också! ;)

Nu ska jag kolla på Debatt (älskar Belinda Olsson) och fejsbocka litte!

Kram


onsdag 7 april 2010

Vet du vad som hänt?

Klart du inte vet, men det sista dygnet har faktiskt varit ganska händelserikt. Det har handlat en hel del om kollektivtrafik. Jag och Glenn skulle ta bussen in och kolla på Blåvitt igår (önskar jag stannat hemma i soffan istället). Påväg till bussen går vi i godan ro, pratar om ditt och datt, och mår allmänt bra, när plötsligt en slimmig typ i tajta cykelbrallor kommer cyklande mot oss i hög fart. Han plingar som besatt på sin ringklocka, vi kollar på honom och runt omkring oss, och undrar vad han plingar på?! När han är alldeles nära skriker han surt: DET FINNS GÅNGBANOR ATT GÅ PÅ!!! Nu tänker säkert du, att vi är ena dumma ena som går på cykelbanan, MEN DET GJORDE VI INTE! Vi gick på gräsmattan brevid cykelbanan! För att citera GLENN: Hann måste ha något hårt instoppat nånstans! Ibland irriterar jag mig på folk alltså!

Sen, väl på bussen, sitter vi och småpratar, när chaffisen plötsligt står på pedalen! PANG! säger det när en passagerare som inte hunnit sätta sig, flyger fram i framrutan! Trodde han skulle dö! Och gjorde mig beredd att hoppa in och utföra mina kunskaper: ABC och HLR (Andning, Blödning, Cirkulationssvikt, samt Hjärt- och Lungräddning), kanske kunde jag bli hjälte och bli förevigad i historieböckerna. Men den jäveln ställde sig bara upp och gick och satte sig ;)

Så på hemväg igen, återigen på bussen (16), blir det stopp i kollektivtrafiken. Bussen framför står still, turligt nog är det precis vid vår hållplats. Bussen har blivit attackerad med sten, som med stor sannolikhet har kastats av någon uttråkad och oälskad ungdom som haft oturen nog att få påsklov...

Slutsats av allt den här då: Det är händelserikt att åka buss, iaf längs linje 16!

Läste visst att min blogg heter: jag är pappa och ska handla om att vara pappa och barn och så. Vill då bara kommentrera att det är det bästa, absolut bästa som finns! Min Ove är en ängel, precis som sin far (se inlägg nedan). Inatt sov han 12 timmar i sträck och pappa hann sova 8 timmar skönhetssömn! Just nu sitter han och hjälper sin mamma att montera ihop nån låda från IKEA. Han är precis lik sin far, en pyssler!

Måste bara berätta något han lärt sig: Indianrop! Sånna man gör när man slår lätt över munnen samtidigt som man tjoar! Igår på MAXI satt han i kundvagnen, jag körde, när vi plötsligt upptäckte att vi tappat bort Miss S. Då tog far och son saken i egna händer. Jag började köra indianhanden över Oves mun och han började tjoa - högt som f'*n! Tror hela MAXI stannade upp och kollade... Han är en överlevare också, min son!

Idag kläckte min svägerska ur sig en rolighet:

F: -Jag har träningsverk i låren...
Jag: -Jaha, har du tränat?
F: -Nä!

En del har det bra! Eller?!

Hej på er!

tisdag 6 april 2010

Inte bra, inte bra...

Åkte tillbaka till härliga Götet nu på förmiddan, körde alldeles för fort... Om en polis läser det här borde hon eller han omedelbart bums skicka ett brev där jag krävs på en gedigen bunt tusenlappar och kanske en del av körkortet också... Inte bra att köra för fort, inte bra alls... Och tänk på Ove i baksätet...

Idag borde jag springa en sväng också. Ska ju bli sån springare igen. Fast det kanske räcker med en gång varannan vecka, för jag har en teori: Man springer ju för att bli trött och känna sig duktig, visst! Och om man då springer mer sällan, så förblir man ju också mer otränad och på det sättet blir man trött och känner sig duktig mycket fortare när man väl springer och behöver inte springa så länge! Smart, det är vad jag är!

Ikväll ska jag kolla på blåvitt också, och förhoppningsvis se när de visar djurgården vilken stad som är Sveriges fotbollsmekka! Alla Änglar vet ju redan det, men de där på andra sidan verkar mer tveksamma! Jag älskar verkligen fotboll! Om någon hade kommit och sagt idag att: Tyvärr, fotbolls-VM är inställt! ja, då hade jag nog gått in i en depression. Alla människor som inte gillar fotboll, stackars er!

En av de bästa grejorna med att vara en blåvitt-fan, är att man per automatik blir en Ängel.

Kram på er alla Änglar!

måndag 5 april 2010

Borde man vara social eller är det det jag är?

Det kallas ju för sociala medier och just nu har jag två igång samtidigt (på tal om att män inte har simultankapacitet!!!). Därför måste jag vara super-social, eller hur? Ändå så sitter familjen där nere och pratar och har skoj utan mig, jävligt osocialt av mig att sitta här då... Ååå, aldrig kan man göra rätt. Varför är det så att allt är relativt? Hade jag befunnit mig på en öde tågstation i inre Norrland och suttit uppkopplad på det världsomspännande nätverket Internet (Ekots återkommande inledning när de ska tala om webben) så kunde man nog betrakta sig som en extremt social människa som inte ens ensamhetens ytterlighet släpper kontakten med omvärlden. Men nu, när jag hellre umgås med en skärm än med medmänniskor. Nått sjukt är det med mig, och många fler också! För den delen...

Idag fick jag sovmorgon, och jag vill verkligen ge en big hug till Oves (som är min sons alias här på bloggen) bäste vän. Tänk er att ha en son som är medlem i klubben VVST (Våga Vakna Skit Tidigt) och som då tänkt sig att stiga upp strax före sju idag och på köpet tvinga med sig sin pappa, jag alltså, och precis när man ska välta sig ur sängen, så står han där, stor och stolt, och säger: Vill du att jag tar upp honom och ger honom gröt? Älskvärd är vad han är, den där från Otterskräcken!

Jag ska fan inte klaga på min sons sovrutiner, han sover riktigt bra, men som sagt allt är relativt, och när Ove då helt plötsligt inte sover som brukligt, då tycker man att man har det tyngst i världen! Skäms på mig!

Jag undrar vad jag ska bli för en bloggare egentligen? En Alex Schulman (eller va han nu hetter), eller en blondinbloggare (finns många) som berättar vad jag har på mig stup-i-kvaretn (ett par kallingar - ska snart duscha) eller en arg politisk bloggare? Det sistnämnda ligger nog närmast tillhands, men vem fan orkra läsa sådana bloggar i längden, ärligt?! Nej saker och ting måste läggas fram med finess (inte schampot alltså) så att det blir litte rolig att läsa också. Ska nog fråga min nära vän Glenn hur han gör, han är en van bloggare!

Tills vi ses: kram.

söndag 4 april 2010

tillägg

Vill bara göra ett tillägg till min föregående extrem-materialistiska tolkning av lycka... Förväntningskurvor innefattar självklart också kärlek, vänskap, tro och sociala relationer i övrigt...

glad påskdag på er!

skittidigt!

Det är just vad det är. Sitter här skittidigt och skriver, som värsta 13-åringen som suttit och lanat (förklaring: fråga någon som är tretton och har en joltcola i handen) hela natten. Men så är det ju självklart inte, nej, det var bara det att Mr. E bestämde sig för att ha en skitlång födelsedag! För så är det, guss-ungen fyller 1 år idag! Det ger mig massa härliga känslor i magen när jag tänker på det!

Det är mycket som ger en massa härliga känslor! Jag gillar verkligen känslor, eller egentligen är det kontraster jag gillar. Det är ju såklart inte så att jag vill gå runt och vara ett nervknippe som kan falla i gråt och börja skratta om vartannat, men jag älskar känslan av att vara lycklig så mycket mer än jag avskyr känslan av att vara olycklig! Fattar ni? Och ofta är det så att olyckliga saker tar oandade vändningar och ger upphov till något lyckligt istället!

Nej, men va f*n blev det här?! Hade jag någon läsare förut så har väl hon eller han slutat läsa vid det här laget!

Men ändå, bara lite till. Hamnade i en diskussion igår angående den stackaren i Helsingborg som vann 214 miljoner på lotto i veckan. Blev han lycklig tror ni? Mitt råd till honom är att skänka bort pengarna fortast möjligt! För blir han lycklig av dem tror ni? NEJ! Lycka bygger på s.k. förväntningskurvor, om jag får slänga mig med lite akademiska termer. Dessa förväntningskurvor fungerar på så vis att om du utifrån dina förutsättningar når upp till de förväntningar du har i livet: barn, bil, buskar och bakelser, eller vad det nu kan vara, så kommer du också känna lycka och tillfredsställelse. Om du inte når så högt, så kommer du inte att känna samma tillfredsställelse med ditt liv. Detta är ett faktum. Men om man nu vinner 214 miljoner då, då måste man ju ha nått sina förväntningskurvor med råge tänker ni, eller hur? Absolut, och i det infaller sig också ett problem. Vad ska man göra när man uppfyllt alla förväntningar man har? Nu spekulerar jag, det här vet jag ingenting om, men jag är relativt säker på att efter att segerruset börjat ebba ut så kommer en tomhet komma krypande, du börjar säkert känna dig paranoid också, litar på ingen etc. För visst är det här resonemanget en sanning: om du sparat och sparat till en snowboard, kanske till och med tvingat mamma och pappa att stanna bilen på väg hem från Sälen för att du sett en burk i vägkanten, så kan du ge dig fan på att du uppskattar den där snowboarden så ofantligt mycket mer än om du har 214 mille och precis köpt din 104:e snowboard... Så stackars alla rika människor!!!

Känner ni också att jag blev synisk någonstans på vägen? Jag är väl bara en avundsjuk människa antar jag!

Men ett motto för dagen, faktiskt mitt motto för livet, som ni alla bör bära med er, det är en visdom från Gustav Svensson:

Är magen glad, är människan glad!

Vi ses va?

okej då!

Efter många och långa påtryckningar från gamla läsare så ska jag börja blogga igen... Men kom ihåg: Det är BARA för er skull jag gör detta ;)