Världsförälder

Jag är inte bara en vanlig förälder, nej jag är Världsförälder!

Kommer du ihåg att tv4 för några månader sedan körde en gala som de kallade för typ Humorgalan, med devisen: för varende unge.



Så var det i alla fall, och jag satt hemma på min sevnska medelklass röv, i mitt svenska medelklass soffa (läs IKEA), i min fina medelklass lya och tänkte: -fy fan va bra, det där ska jag bidra till! Jag vill här infoga att jag inte är en hängiven bidragsgivare då jag sett dess bittra bieffekter: Ni ska inte tro att välgörenhetsorganisationer åker ut i världen och missionerar (och gör gott - för gott gör de i viss mening) utan att förvänta sig motprestationer av mottagarna, det gör ingen organisation! Istället ställer man specifika krav om att de ska göra si och så för att få ta del av pengarna, och ofta har organistaionerna rakt motstridiga viljor. Detta medför dels att korrumption och mycket mygel ombesudlar dessa bidrag, men också att dessa organisationer bygger upp ett parallell välfärdssystem jämte mottagarländernas egna. Jaha, vad är det för fel med ett parallellt välfärdssytem då? Jo, vad händer när fonderna sinar och bidragsgivarna drar benen åt sig? Jo, det finns då inte längre ett välfungerande välfärdssystem i landet. För invånarna som vant sig vid en dräglig livskvalité så rycks mattan återigen undan, och vi befinner oss således på ruta ett igen... (lyssna på Patrik Isaksson).

Oj, det blev en lång utsvängning...

Det finns dock några organisationer som inte arbetar på ovanstående sätt, utan som integrerar sitt bidragsgivande i mottagarländers befintliga välfärdsarbete. SIDA är ett sådant och UNICEF är ett annat (dock med riktade, örnmärkta pengar att förbättra ungarnas situation). UNICEF var således organisationen bakom verksamheten Världsförälder, och där satt jag som sagt på min medelklassröv och tyckte mig ha gjort gott och önskade väl minst att Shiva skulle dumpa av lite bättre karma i min själ och att kanske Sylvia kunde ringa och personligen tacka mig... eller jag kunde iaf. ringa till P, J, L, E och alla andra och visa att jag gjort gott! Men snart mådde jag bara ännu sämre. Jag bara kunde bidra med futtiga 100kr i månaden för att rädda varenda ungen, mer hade jag inte råd att avvara från min medelinkomst... Och inte nog med det, nu ett par månader senare ramlade det in ett kuvert hemma med tackbrev och skit. Det är väl inte jag som ska tackas! Det är jag som ska tacka lilla Ibrahim i Somalia som bidrar till att stärka mitt ego som en helreko, genuint bryende medelsvensson...

Jag är iaf. Världsförälder, hoppas jag blir en bättre medelklassförälder...
//the dad